Jag ska passa på att upplysa er som aldrig bott i studentrum tidigare om följande: elementen kontrolleras av studentnationen och slås givetvis inte på förrän deras hyresgäster redan genomgått två/tre förkylningar. Kanske är det rent av så att elementen aktiveras när nationernas postlådor är fyllda av arga brev från professorer som skriver tårdrypande om hur studenternas ständiga hostande förstör deras föreläsningar.
Nej, nu överdriver jag. Jag trivs verkligen! Jag bortförklarar min överdimensionerade klagosång med att jag saknat att skriva. Hur som helst, veckan innan den första september laddade jag ner FÖR MYCKET FILM. Med hjälp av dessa kommer jag klara vintern. Nedan följer presentationer och omdömen gällande några av de filmer jag hunnit se.

- Ping Pong Kingen (2008): filmen börjar med att tonåringen Rille förklarar att pingis är den enda demokratiska sport som finns kvar. Kamerabilderna skiftar mellan en idyllisk norrländsk natur och en smutsig socialrealism där cigarrettrökande fjortonåringar vid korvmojjar, mulningar och alkoholiserade pappor utgör norm. Pingis är den arena Rille kan kontrollera. Låt mig byta riktning på min förklaring; filmen slutar med att Rille rymmer hemifrån med ett gevär. Trots detta går aldrig filmen för långt. Sveriges svar på bröderna Coen. 9/10.
- Sideways (2004): två medelålders män åker till Kaliforniens vindistrikt för att umgås innan en av dem ska gifta sig. De dricks och begås otrohet mot fruar, for boys will be boys. Sideways är en sedelärande berättelse om mäns dragning till alkohol och så kallat brohood. 4/10.
- Min Granne Totoro (1988): har snart sett alla Miyazakis filmer. Och jag kan se dem igen. Jag hade väntat med Min Granne Totoro eftersom jag hört av min vän Emil att det var hans lillasysters favoritfilm. Eftersom hon var under tio åt när han sa det tänkte jag att filmen kanske inte skulle tilltala mig. Men fel hade jag. Mysig och snygg film. 8/10.
- Super 8 (2011): när ett ungdomsgäng spelar in en skräckfilm med super 8 film råkar de filma en tågcrash. Tåget visar sig efter lite detektivarbete ha ett utomjordisk cargo. Parallellt med ungdomsäventyr skildras alkoholiserade och ensamstående föräldrar i en obligatorisk mix. Det är nämligen Spielberg som producerar. Underhållande, men inte mer än så. 6/10.
- The Station Agent (2003): ett komisk drama om tillit blir min enkla förkortning. Dvärgen (ursäktar klumpig formulering) Finn har tappat tron på mänskligheten sedan hans närmaste vän dött. Tillsammans delade de en brinnande hobby för tåg. När vännen dör ärver Finn ett litet stationshus långt bort från stan. Finn ser det som en möjlighet att komma bort från människor. Detta, kort sagt, misslyckas. 7/10.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar